Förlossningsberättelse

24/12 Har vi tid på förlossningen för bedömning och ev igångsättning, vi är i v.42+0. Dr Dhani undersöker mig, gör ultraljud och CTG-kurva körs. Livmodertappen är väldigt omogen och jag är öppen ca 1 cm, bebis mår bra och det finns gott om fostervatten - vi skickas hem för att fira Jul med nära och kära och är välkomna tillbaka på annandagen 26/12. Vilken lättnad vi kände, Linus skulle få en "egen" födelsedag.
 
26/12 kl 08.30 (42+2) - Är vi på plats igen, vi skrivs in och Dr Jenny gör en undersökning och ultraljud och BM Lena kör en CTG-kurva. Det har inte hänt någonting på de här 2 dagarna - fortfarande öppen 1-2 cm, dock har fostervattnet minskat så de beslutar att vi ska sättas igång. Läkaren diskuterar med BM hur de ska gå till väga och beslutar sig för en bardkateter, som en liten ballong som fylls med vatten och som ska vidga livmodertappen, tyvärr är jag inte tillräckligt öppen för att de ska få katetern på plats, 3-4 försök görs sen beslutar de att de ska prova med prostaglandin en gel som ska hjälpa livmodertappen på vägen dock så är det väldigt lång värkningstid (6-8 h per dos) och en del negativa effekter på detta.
10.50 Gelén sätts in och nu är det bara vänta som gäller, under tiden börjar jag få sk "pinvärkar" som är en av de negativa effekterna - det är kraftiga värkar som inte gör någon nytta. Jag kämpar på och andas genom värkarna, vi försöker vara uppe och gå så mycket som möjligt. Efter 8 timmars kämpande och väntan gör en ny undersökning och tyvärr har det inte hänt alls mycket och läkaren beslutar för ännu en dos prostaglandin (gel) den läggs kl 19. Nu har värkarna tilltagit och jag är väldigt trött, Jens masserar min rygg och efter det (ca kl 20.23) sätter jag mig i duschen en stund och ligger sedan i sängen resten av kvällen, mår illa och är väldigt skakis pga av värkarna. 23.40 Läkarna rådgör med varandra och kommer fram till att gelen får värka över natten och att jag ska få sova, jag får bricanyl för att värkarna ska ge med sig och så får jag morfin och 2 st sömntabletter. Vi somnar rätt snabbt och blir väckta dagen efter.
27/12 08.30 (42+3) kl 08.30 Vi väcks av BM Theres, CTG-kurva körs och ny undersökning av mig - nu är jag öppen så pass att de kan ta hål på fosterhinnan, vattnet börjar sippra.
10.55 Kopplas jag till värkstimulerande dropp, Jens och jag är ute och går i korridorerna.
13.10 Droppet är på högsta och nu är värkarna så kraftiga och kommer så tätt att jag måste be om någon smärtlindring, jag får prova lustgas/syrgas 50/50 men tycker tyvärr inte att den hjälper. Värkarna gör riiiiiktigt ont nu, Jens finns vid min sida och hjälper mig att andas och säger till när de är påväg "neråt" (eftersom jag är kopplad till en apparat som mäter värkarnas styrka så kan Jens läsa av när de inte kan göra mycket ondare och då vet jag att det snart slutar göra ont för en stund)
13.31 BM sänker droppet något eftersom värkarna aldrig "släpper"
14.49 Lustgasen hjälper inte ett dugg och jag ber om EDA (ryggbedövning), EDAn är en dröm - värkarna känns knappt längre, jätteskönt enligt mig men BM måste höja droppet eftersom värkarna avtagit.
Jens och jag knallar ytterligare lite i korridoren, jag använder ett gåbord som jag hänger på. Skööönt.
18.05 Nu känns värkarna mer och mer igen, BM Ida ska sätta en elektrod på Linus huvud för att lättare mäta hans hjärtljud. Hon känner då att något inte är som det ska, får inte "på" elektroden. Hon tillkallar en mer erfaren BMkollega Gulli Andersson som även hon försöker men misslyckas, de tillkallar läkare Ewa Won Walter som även hon undersöker mig och konstaterar att Linus ligger i ansiktsbjudning (med ansiktet före) och helst plötsligt säger hon att "vi måste ta ut bebisen andra vägen" Jag undrar såklart vilken väg det är?, jag som är såå nära nu (öppen 5-6 cm) och har kämpat i 1 ½ dygn och är såå inställd på vaginal förlossning blir helt chockad över beskedet och bölrjar störttjuta. Klockan är nu ca 18.30 och kl 19.00 ska vi vara på operation för "akut" kejsarsnitt. Både Jens och jag är chockade och känner oss lite lurade... allt går väldigt fort, väl på operation så fyller narkossköterskan på min redan lagda ryggbedövning och de frågar om jag känner något när de nyper mig håååååårt på magen. Det gör jag inte, ca 19.00 börjar operationen och 19.16 kommer vårt mirakel Linus till världen ♥ Eftersom han legat i ansiktsbjudning så är han rejält svullen om överläppen, pannan och runt ögonen när han kommer ut och en barnläkare kallas dit för att undersöka honom. Linus mår toppen och pappa Jens får klippa navelsträngen medans de syr ihop mig.. sen läggs den man väntat på i 9 ½ månad på mitt bröst och det jag känner då går inte att beskriva. Vår älskade unge. Vi är så enooormt lyckliga och stolta över dig,
Linus Per Fredrik Engström





Kejsarsnitt var det värsta jag varit med om, då ska jag tillägga att jag under operationen får vääääldigt ont när de är inne och gräver, sliter och drar - fick mer morfin och lustgas därav masken. De fyllde som sagt på min redan lagda EDA och den satt väldigt högt upp på ryggen så min gissning är att det var därför bedövningen inte tog så långt ner som den skulle.. Jag kände ju inte när de skar i mig men när de grävde efter Limpan. Usch och fy, ingen direkt positiv förlossningsupplevelse. Men som tur är så är det ju ett tag kvar till nästa, haha.

Kommentarer
Postat av: Mojan

Vilken upplevelse ni varit med om och även vi med denna berättelse, tack för att vi fick höra den med lite distans till det hela. Älskar er

2009-01-26 @ 17:45:31
Postat av: Carro

Åhh va fint skrivet! Hoppas det gick bra i dag.

Kram!

2009-01-26 @ 19:29:13
URL: http://christelcaroline.blogg.se/
Postat av: virre

hej jo visst e han fin och eran lilla krabat är nästan lika fin ;) fast bara nästan;) hihihihihi

2009-01-26 @ 21:36:58
Postat av: Nerven

snyft, snyft, jag sitter här med tarar i ögonen. Vad fint skrivet. Skönt att allt gick bra till slut.

2009-01-26 @ 22:00:01
Postat av: Lisa

Vilken upplevelse! Det är ju verkligen bland det mest fantastiska man gjort i livet. Vi hade Gulli som barnmorska, han var underbar :)



och Grattis till Linus såklart!

//Maddes kompis, Lisa

2009-01-27 @ 07:40:10
URL: http://lisaocholivia.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0