Separationsångest och kalas

Kalas har det varit här ikväll... nu har gästerna gått och Limpan sover äntligen, ikväll var han rikgit seg vilket är ovanligt. Vi tror han kommit in nån period av separationsångest, hela dagen idag har han krypit efter mig och gnällt och har jag lämnat rummet utan att han ser vart jag tar vägen börjar han störttjuta. Det är riktigt jobbigt, både för mig och säkerligen för honom med. Stackars lilla darlingen <3



Kusinkärlek <3







Ena halvan av gästerna


och andra halvan :)




Nu ska jag mysa med min lover... det är ju trots allt hans födelsedag :) <3

Imorn kommer våra kära vänner Thessan & Fredrik från Linköping på besök, ska bli extrakul denna gång eftersom det är en liten bebbe som växer inne i Thessans mage... Linus ska få ytterligare en kompis, å vi är sååå glada  :)


Puss å hej


OBS! ALLA bilder är mina och får INTE kopieras utan lov.

hejsan..jo det där med tjutande barn håller på att driva mig till vansinne...men men de är söta i alla fall de små liven...

Separationsångest har Wille haft ett tag. Sen har han humör. Gud vad arg han kan bli. Speciellt på att han inte kan röra sig som han vill. Märks att han vill mer än vad han kan.

På sätt och vis är jag glad att Wille inte kryper än men det kommer nog när som.

hej. jag vet inte riktigt hur det är med kusinens kille.. tror det är lite bättre med honom. inte livshotande längre. ja fenix låter toppen.. aktivering och stimulering eftersökes...både för barn och mamma här hemma..

Jag vet inte hur länge de har separationsångest. Står i en del böcker att mellan 7 och 9 månader är det vanligast men det är inte alla som får det. Wille har haft det sista månaden. Men det har berott på förkylning,tänder,att han har tråkigt han vill så mycket men kan inte.Sen är han mammas pojke =) mysigt men lite slitigt ibland.Får se hur det går på lördag kväll jag ska jobba ju. Går säkert jätte bra pappa Jocke kommer att lyckas.

Kram kram